Ytlighet är inget för mig

Jag har funderat på människor och hur man är från person till person. Vissa människor man träffar första gången kan kemi och allting klicka på en gång och man känner värme och kärlek. Och till andra människor så kan man bara känna att det inte fungerar, man har inget gemensamt eller bara att man inte får ut så mycket av den personen. Fascinerande hur vi människor fungerar. Oftast avgör vi det här på några få sekunder.

Men en typ av människor, så kallade ytliga människor har jag inte mycket för. Varför inte vara sig själv? Jag är alltid mig själv, man kan inte bli älskad av alla och det står jag för. Varför måla på en ytlig fasad där man oftast känner kyla. Är det så att man är så beroende av vad andra människor tycker om en och att man måste passa in. Jag tror det är dåligt självförtroende, man väljer att kliva utanför sin egen kropp och vara någon annan än man är. Sluta upp med det! Stanna kvar i eran egen kropp och stå för vem du är och vissa din riktiga sida. Återigen man kan inte bli älskad av alla. Men vad spelar det för roll egentligen? Nej, ytliga människor är inget för mig. Jag tycker om mig själv för den jag är och det står jag för!